Rutiner.
Så fort man har hittat rutiner som funkar och som får allting att gå runt så ändrar sig bebisen och man måste börja om och leta efter en ny rutin.
Ganska jobbigt när man ställt in sig på att det ska vara på ett vist sätt och sen måste man ändra sig.
En period hade jag en rutin som funkade när jag skulle natta sonen.
Gav honom bröstet först och sedan tillägg för att han ska bli riktigt mätt och efter det så "tuttade" jag honom igen för att få honom att somna.
Efter det när han hade somnat så bar jag in honom till hans rum och la honom i sin säng.
Han grnydde bara och vände på sig och somnade om och sov hela natten.
Och så har det funkat sen han var 2 veckor.
Funkar nu också då förutom att han är svårare att söva och han vill inte ha NAN-tillägg.
Det händer kanske någon enstaka gång då man får i honom det men annars så är han inte så glad i det längre.
Känns bara så typiskt när man hittat en metod som funkar så vill han inte alls vara med på den noten.
Så nu gäller det bara att hitta en ny metod för att få han att somna på kvällen.
Har även köpt en massa nappar för han har sånt sugbehov ibland och använder mig som napp och jag orkar inte vara en levande napp och sitta och amma honom 2 ggr i timmen så nu får han en napp ist.
Det är han väl inte så förtjust i heller då men han suger lite på den och sen ploppar den ut och tummen åker in istället.
Och nu känns det som om jag bara klagar men det gör jag inte.
Att ha barn är helt underbart.
Man får bara inte glömma sig själv vilket jag gör många gånger.
Äter inte, sover dåligt och det kan ta flera veckor innan jag duschar, sveper fler koppar kaffe och äter snabbmat.
Inte så speciellt bra när man ammar.
Lillkillen får ju ingen näring om jag inte äter och det vet jag ju men jag "hinner" liksom inte.
Ja vist, vi är 2 om honom men det är jag som springer runt och ska förbereda för varje grej för att sen få sätta mig ned men när man väl kommer dit så får man inte sitta ned och ta det lungt i varje fall utan springer runt och förbereder nästa sak.
Kan be sambon om lite mer hjälp då men det gör jag inte.
Jag vill göra allt på mitt sätt och jag vill veta att allting är med och att allt är så som jag är van vid att det brukar vara.
Om någon annan då gör det så vet jag inte om man har allt med sig eller om allt är rätt gjort.
Det är mitt största problem.
Sen är väl sambon lite lat ibland det måste jag väl tillägga också men "killar" är ett släkte för sig.
Sonen har i varje fall en helt underbar pappa som gör så gott han kan :)
Nej nu får jag ta och avsluta här :) har en del att göra som ni kanske förstår?!
Hoppas att ni som läser min blogg uppskattar den?
Vore tacksam för lite mail och ha någon att prata med så mail gärna om du känner för det!
[email protected]
Ganska jobbigt när man ställt in sig på att det ska vara på ett vist sätt och sen måste man ändra sig.
En period hade jag en rutin som funkade när jag skulle natta sonen.
Gav honom bröstet först och sedan tillägg för att han ska bli riktigt mätt och efter det så "tuttade" jag honom igen för att få honom att somna.
Efter det när han hade somnat så bar jag in honom till hans rum och la honom i sin säng.
Han grnydde bara och vände på sig och somnade om och sov hela natten.
Och så har det funkat sen han var 2 veckor.
Funkar nu också då förutom att han är svårare att söva och han vill inte ha NAN-tillägg.
Det händer kanske någon enstaka gång då man får i honom det men annars så är han inte så glad i det längre.
Känns bara så typiskt när man hittat en metod som funkar så vill han inte alls vara med på den noten.
Så nu gäller det bara att hitta en ny metod för att få han att somna på kvällen.
Har även köpt en massa nappar för han har sånt sugbehov ibland och använder mig som napp och jag orkar inte vara en levande napp och sitta och amma honom 2 ggr i timmen så nu får han en napp ist.
Det är han väl inte så förtjust i heller då men han suger lite på den och sen ploppar den ut och tummen åker in istället.
Och nu känns det som om jag bara klagar men det gör jag inte.
Att ha barn är helt underbart.
Man får bara inte glömma sig själv vilket jag gör många gånger.
Äter inte, sover dåligt och det kan ta flera veckor innan jag duschar, sveper fler koppar kaffe och äter snabbmat.
Inte så speciellt bra när man ammar.
Lillkillen får ju ingen näring om jag inte äter och det vet jag ju men jag "hinner" liksom inte.
Ja vist, vi är 2 om honom men det är jag som springer runt och ska förbereda för varje grej för att sen få sätta mig ned men när man väl kommer dit så får man inte sitta ned och ta det lungt i varje fall utan springer runt och förbereder nästa sak.
Kan be sambon om lite mer hjälp då men det gör jag inte.
Jag vill göra allt på mitt sätt och jag vill veta att allting är med och att allt är så som jag är van vid att det brukar vara.
Om någon annan då gör det så vet jag inte om man har allt med sig eller om allt är rätt gjort.
Det är mitt största problem.
Sen är väl sambon lite lat ibland det måste jag väl tillägga också men "killar" är ett släkte för sig.
Sonen har i varje fall en helt underbar pappa som gör så gott han kan :)
Nej nu får jag ta och avsluta här :) har en del att göra som ni kanske förstår?!
Hoppas att ni som läser min blogg uppskattar den?
Vore tacksam för lite mail och ha någon att prata med så mail gärna om du känner för det!
[email protected]
Kommentarer
Trackback
